Oceanien

Det förekommer vulkanism i Oceanien, i ett område som sträcker sig över alla öar i Oceanien förutom Australien. Runt hela Oceanien är det även risk för stora havsvågor. I Australiens norra delar förekommer mestadels torka och i de västra delarna finns risk för stormar.
Oceanien sprider ut sig över den Indisk-Australiska litosfärplatten, med undantag från några småöar som är belägna på Stilla havsplattan.


Nya Zeeland var ursprungligen en del av superkontinenten Gondwana, och dess äldsta bergarter är från prekambrium. Sedan under karbontiden bildades ett system med öbågar och djuphavsgravar genom kontinentförskjutningen. Många sedimentära bergarter bygger upp 75% av Nya Zeelands berggrund. I de södra delarna av landet ligger Sydalperna som ett resultat av en bergskedjebildning som startade för ca 26 miljoner år sedan. Nya Zeeland består av Nordön och Sydön, som båda tidigare tillhörde den australiska landmassan men gled iväg under landförflyttningar för 50 miljoner år sedan.
Nya Zeeland ligger mellan två litosfärplattor; den Indisk-Australiska och Stilla havsplattan. Plattgränsen är en kollisionszon, vilket är det som orsakat bergskedjans bildning. Bergskedjebildningen går till såhär: de två plattorna kolliderar med varandra, och eftersom de båda är lika tunna/tjocka pressas de samman och veckas ihop till en bergskedja. Kollisionszonerna innebär också att det är vanligt med jordskalv och jordbävningar, t.ex. den i Christchurch för inte så länge sedan.
De många olika terräng och naturlandskapen i Nya Zeeland präglas av den tektoniska utvecklingen, som gett branta och rätt höga toppar upp mot 3000 m över havet. Vid de centrala delarna på Sydön ligger sydalperna, med högsta toppen Mt. Cook 3764 m över havet. Allra längst söderut övergår landskapet till mer bergskullig terräng. De många fjordarna som ligger belägna längs den bergiga västsidan är tydliga spår av den inlandsis som täckte stora delar av landet under kvartärtiden. På Nordön reser sig flera höga vulkaner runt Tapuasjön. Hela Nya Zeeland har mer än 220 toppar som når högre än 2286 m över havet.
//Camilla, Paula, Karl, Hanna och Josefin