Översvämningarna

I Australien pågår just nu värsta skyfallet på ett sekel och som ett resultat utav det plågas nu landet av kraftiga översvämningar. Området motsvarar en yta lika stort som Tyskland och Frankrike och hundratals har evakuerats. Skyfallen började tidigt i november och beräknas sluta i mars och räknar 2010 som det tredje regnigaste året någonsin.

Erfarna meteorologer menar att orsaken till ovädret är väderfenomenet La Niña, som påverkar Stillahavsområdet. Det uppstår när havsytan är kallare än normalt i östra Stilla havet och varmare än normalt i de västra delarna. Då blir även trycket ovanligt lågt över västra Stilla havet, något som främjar nederbördsbildning. I år har exempelvis ytvattnet i de östra delarna uppmätts ligga fyra grader Celsius under ett genomsnittligt år.

Normala förhållanden
I vanliga fall kommer kallt vatten upp från djuphavet invid Sydamerikas kust. Passadvindar för sedan det kalla vattnet från Sydamerika över ekvatorn mot Australien. Vattnet värms då upp gradvis och normala regnmoln bildas längs Australiens kust.

MEN, eftersom passadvindarna också är starkare än normalt strömmar det kalla vattnet från Sydamerika över Stilla havet i hög hastighet, varför spänningarna mellan det varma och kalla vattnet ökar. Resultatet blir större skillnader i temperatur mellan östra och västra delarna av Stilla havet, vilket leder till större skillnad i lufttrycket. Det i sin tur ger upphov till större moln – och mer nederbörd.

Därför regnar det jättemycket

http://www.dn.se/nyheter/varlden/darfor-ar-det-oversvamningar-i-australien

Nya Zeelands Befolkning

Nya Zeeland befinner sig för tillfället i Stadium 3, vilket betyder att det finns en hög andel med människor i åldergruppen 0-45, och sedan när åldrarna klättrar uppåt så avtar antalet. Om man tittar på framtidsprognoser kan man se att Nya Zeeland håller på att gå in i stadium 4. De senaste 20 åren har inte befolkningen ändrats särskilt mycket utan befolkningen stabiliseras och börjar luta mer och mer mot stadium 4. Största åldergruppen är 45-50 år, vilket betyder att det finns en stor arbetskraft i landet som kan jobba för att ta hand om de äldre åldergrupperna. Det föds nästa lika många barn som det finns medelålders personer, och därför kan vi dra slutsatsen att den nuvarande pyramiden kommer få en stapelform istället. Stadium 4. Invandringen är avsevärt liten, bara 7000 personer per år. Därför är den inte särskilt relevant.
Om man tittar på framtidsprognoser för 2050 har något ändrats. Det föds nu mindre barn och andelen äldre som inte kan arbeta har ökat. Framförallt har kvinnor över 80 år ökat markant och är nästan dubbelt så stor som antalet födslar. Detta är inte en hållbar utveckling eftersom det inte finns tillräckligt många som kan arbeta för och ta hand om de äldre. Mindre barn föds och fler blir äldre. Därför kan vi dra slutsatsen att befolkningen tillslut kommer att minska.

http://www.gapminder.org/data
http://www.nationmaster.com/country/nz-new-zealand/Age_distribution
http://www.landguiden.se/

Demografi i Oceanien

Demografi uppgift

Australien

Idag

Idag befinner sig Australien i steg 4 enligt den demografiska transitionen. Detta kan man konstatera eftersom:
· Australien är ett i- land där utvecklingen har kommit långt och människor lever länge.
· Australiens befolkning har ganska hög tillväxt, men den har ändå minskat de senaste åren. Samma sak med dödstalen – de har också minskat. Skillnaden mellan dessa är ganska jämn.
· Australien är ett välfärdsamhälle.
· Australien har även en ung befolkning. Detta beror bl.a. på invandring i landet.

Kortsiktig jämförelse inom landet

Enligt vår källa, US census bureau, tror man enligt en statistisk jämförelse från 1995 till 2025 att:
· Befolkningen kommer att minska med 3 %, men födelsetalen kommer att öka med några tusen, men det är marginellt.
· Födelserna per kvinna räknar man med att de kommer ligga på samma siffra som idag, alltså 1,8.
· Man kommer bli äldre, men dödstalen kommer att öka.
· Man räknar även med att invandringen kommer att minska.

Framtiden

Eftersom att Australien är ett I-land och befinner sig i fjärde stadiet, så står det vår lärobok, Geografi A, att man kanske i framtiden kommer få uppleva ett femte stadium. I det femte stadiet skulle i så fall dödstalen öka på grund av miljöförstöringar, sjukdomar (ex. AIDS) och liknande. Sjukdomsdelen kanske inte gäller Australien främst, men det skulle nog ändå synas en skillnad i befolkningspyramiden

.

/Hanna & Josefin

Resurser, globalisering och hållbar utveckling i USA

USA är ett väldigt stort land och har därför många olika naturtyper och geografiska olikheter. De har därför också ett stort antal olika naturresurser. Eftersom USA är ett väldigt mäktigt och utvecklat land, har de naturligtvis utnyttjat dessa naturresurser genom enorma industriella produktioner och effektiva tillverkningsprocesser.
Man kan dela in USA i flera olika regioner. Man kan betrakta varje delstat som en region eller så kan man dela in USA i geografiska regioner eftersom de har så många olika områden där varje område har samma naturtyp.

USA har många olika naturresurser. Man kan hitta bland annat olja, naturgas, kol, järn, bly, zink, kopparmalm, fosfat, aluminium, svavel och guld. Det finns även stora skogar som är en viktig och stor naturresurs, och likaså gigantiska stäpper i centrala landet som användes till jordbruk.
Fossila bränslen som olja naturgas och kol är den största energikällan i landet. Det används bland annat till att driva maskiner som man använder till den industriella produktionen i
landet. De viktigaste industrierna i USA är bil och stålindustrin.

USA är ett väldigt globaliserat land. De har stor turism och de har en stor export och import och handlar mycket med olik länder över hela världen. De är också en av världens största ekonomier. De exporterar många varor, till exempel naturgas, kol och jordbruksprodukter. Däribland majs, vete och tobak.

Eftersom man i USA har valt att ta vara på alla naturresurser och använder dem för att producera bland annat elkraft, tar miljön stor skada då det sker många koldioxidutsläpp. Värt att nämnas är också att USA står för en fjärdedel av världens koldioxidutsläpp.
Man tänker mer på ekonomin än på miljön i nuläget. Eftersom oljan, naturgasen och kolen är så kallade icke-förnybara resurser, kommer tillgångarna inom en relativt snar framtid troligtvis att ta slut, vilket kommer leda till att man inte har något att använda till elkraft och andra industrier, eftersom man inte har satsat på några andra resurser.

För att nå hållbar utveckling måste landet satsa mer på förnybara resurser för att få energi. Alltså solenergi, vattenkraft och elkraft.

Globalisering, hållbar utveckling och resurser i AUSTRALIEN

Till uppgiften Globalisering, resurser och hållbar utveckling läste jag på om Australien!

Till att börja med kom jag fram till att man kan säga att de olika delstaterna i Australien kan ses som regioner dels för att de är delstater allihopa, men även för att ganska ungefärligt inom de här gränserna har de olika resurser. Därför så kan dessa räknas som sju stycken funktionella regioner.

Som man kan se så är Australien är ett land med många naturresurser och näringar, allt från boskap till metaller till gaser till socker. Tasmanien och Victoria hade inte några näringar utmärkta på kartan. Här är några av de största näringarna i Australien:

• Frukt, sockerrör, vindruvor, bomull, vete, vin, ris, havre, oljeväxter, socker, mejeriprodukter, opium (för läkemedel), ull, kött
• Bauxit, silver, koppar, zink, bly, stenkol, brunkol, uran

Australien är ett stort industriland inom flera områden och ligger högt upp på listorna över världens största exportör av bl.a. socker och ull. Ungefär två tredjedelar av landet utnyttjas för jordbruk, men trots detta så är ändå en annan näring större än just jordbruket i Australien; turismen. År 2006/2007 utgjorde turismen 3,9% av BNP – mer än jordbruket! Energireserver är en stor resurs i landet också. Australien står för I världen står Australien för 1/3 av naturgasresurserna, 10% av oljereserverna, 20% av kolreserverna och 14%[1] / 22%[2] / 1/3[3] av uranreserverna.

Australien har väldigt stor handel med Öst- och Sydasien. Detta har blivit större då det tidigare bedrevs mer handel med EU och USA, men p.g.a. ökat antal tullregler och att Asien har blivit öppnare med utrikeshandel blev det ganska naturligt att man började bedriva handel med dem. Australien importerar mer från USA än de exporterar, och handeln mellan dessa har inte varit helt okej på grund av olika handelsavtal m.m. de senaste åren.

Länder i Asien som Australien bedriver stor handel med är bl.a. Japan och Kina. Till Japan exporteras bl.a. kött, ull, vete, stenkol och aluminium. Handeln till Kina har ökat de senaste åren och är idag det land som är Australiens viktigaste exportland som de exporterar mest till.

Andra länder som Australien handlar med är Malaysia, Sydkorea, Taiwan och Indonesien.

Att Australien är ett globaliserat land är tydligt. Det finns flera olika faktorer som visar på det. Exempel är:

• språket – engelska är huvudspråket i landet eftersom Australien mellan 17- och 1900- talet var en brittisk koloni. Språket är i sig ett globalt språk, och Australien har koppling med Storbritannien på andra sidan jordklotet.
• turismen – turister lockas som sagt från världen över för att besöka Australien.
• handeln – det är inte bara jordbruksvaror och naturtillgångar som är exportvaror från Australien, utan även bl.a. kläder, elektronikprylar, m.m. som säljs världen över. Australien är även ett land som har stor import, bl.a. av trä, livsmedel, olja

Om man går tillbaka till uranet, så är det en energireserv som är icke-förnybar, vilket innebär att den någon gång i framtiden kommer att ta slut, precis som energireserver som olja, kol och gas. Men det finns ändå möjligheter till att göra just uranet ett tiotal gånger effektivare om man använder det på rätt sätt med rätt verktyg, vilket det inte görs idag. Det är ett bra sätt att skaffa möjlighet att kunna använda det lite längre.

Om man ska se ännu lite längre så hittade jag en del artiklar om att man börjat planera världens största solenergi-"plats" i Australien. Solenergi tycker jag absolut räknas som hållbar utveckling, och väldigt smart med tanke på att Australien har ett klimat som absolut uppmuntrar till detta. Det är dock väldigt dyrt att bygga detta, och det är bara en liten del av all solenergi som tas till vara på (resten blir bara värme).

Turismen är även en resurs inom landet som jag tror kommer att fortsätta gå med vinst. Miljödelen av den hållbara utvecklingen tjänar dock inte på turismen, med tanke på alla utsläpp från flygplan, båtar, bilar, m.m. Men både den sociala och ekonomiska biten gynnas. Det är ganska troligt att intresset för Australien stannar som det är eller ökar, och turister är redan nu en stor inkomstkälla. Detta är utvecklande för landet i sig och invånarna, som alla gynnas med nya arbetsplatser och inkomster.

/ Hanna

---

[1] http://www.austrade.gov.au/Energy-efficiency-to-Germany/default.aspx

[2] http://se.gtk.fi/resurser/uran/varlden.html

[3] http://www.landguiden.se/

Oceanien

Det förekommer vulkanism i Oceanien, i ett område som sträcker sig över alla öar i Oceanien förutom Australien. Runt hela Oceanien är det även risk för stora havsvågor. I Australiens norra delar förekommer mestadels torka och i de västra delarna finns risk för stormar.
Oceanien sprider ut sig över den Indisk-Australiska litosfärplatten, med undantag från några småöar som är belägna på Stilla havsplattan.


Nya Zeeland var ursprungligen en del av superkontinenten Gondwana, och dess äldsta bergarter är från prekambrium. Sedan under karbontiden bildades ett system med öbågar och djuphavsgravar genom kontinentförskjutningen. Många sedimentära bergarter bygger upp 75% av Nya Zeelands berggrund. I de södra delarna av landet ligger Sydalperna som ett resultat av en bergskedjebildning som startade för ca 26 miljoner år sedan. Nya Zeeland består av Nordön och Sydön, som båda tidigare tillhörde den australiska landmassan men gled iväg under landförflyttningar för 50 miljoner år sedan.
Nya Zeeland ligger mellan två litosfärplattor; den Indisk-Australiska och Stilla havsplattan. Plattgränsen är en kollisionszon, vilket är det som orsakat bergskedjans bildning. Bergskedjebildningen går till såhär: de två plattorna kolliderar med varandra, och eftersom de båda är lika tunna/tjocka pressas de samman och veckas ihop till en bergskedja. Kollisionszonerna innebär också att det är vanligt med jordskalv och jordbävningar, t.ex. den i Christchurch för inte så länge sedan.
De många olika terräng och naturlandskapen i Nya Zeeland präglas av den tektoniska utvecklingen, som gett branta och rätt höga toppar upp mot 3000 m över havet. Vid de centrala delarna på Sydön ligger sydalperna, med högsta toppen Mt. Cook 3764 m över havet. Allra längst söderut övergår landskapet till mer bergskullig terräng. De många fjordarna som ligger belägna längs den bergiga västsidan är tydliga spår av den inlandsis som täckte stora delar av landet under kvartärtiden. På Nordön reser sig flera höga vulkaner runt Tapuasjön. Hela Nya Zeeland har mer än 220 toppar som når högre än 2286 m över havet.
//Camilla, Paula, Karl, Hanna och Josefin